Geoenergi skulle kunna lösa många kommuners ansträngda driftsbudgetar och samtidigt vitalisera svenskt idrotts- och fritidsliv. De skenande kostnaderna för att värma upp och kyla idrottsanläggningar gör att användandet begränsas. Genom att lagra värme i berget skulle fotbollsplaner, idrottshallar och badhus kunna utnyttjas mångfalt mycket bättre till en bråkdel av kostnaden!

Energimyndigheten och regeringen måste nu vakna och stimulera användningen av vår minst kända men kanske mest effektiva och miljövänligaste energikälla.

Sveriges Radio har i Vetenskapsradion och programmet Klotet den gångna veckan uppmärksammat den dyra driften av idrottsanläggningar. En drift så dyr att idrottsklubbarna inte kan nyttja dem efter behov. Kommunerna har helt enkelt inte råd att värma upp gräsplaner på vintern och ishallar driftsätts för sent in på säsongen. Tusentals ungdomar drabbas på detta sätt på grund av energislukande, dyrbara och många gånger miljömässigt ohållbara uppvärmnings- och kyllösningar.

Det finns en lösning, genial i sin enkelhet, säker och stabil i sitt utförande och förnybar ur miljöhänseende. En lösning som dessutom ger häpnadsväckande låga driftskostnader: geoenergi.

Geoenergi är ett samlingsnamn för energi från berg, sjö och jord samt energilagring i berg. Geoenergi utgörs framför allt av solenergi som inlagrats i marken. En av metoderna för att utnyttja geoenergin är med hjälp av så kallade borrhålslager. Där lagras energi för att kunna användas längre fram när behovet är större. Man kan då även med fördel utnyttja spillvärme från industrier. Borrhålslager innebär att man borrar ett större antal hål i berget, där man med värmeväxlare i borrhålen för över den energi man vill lagra. Det kan till exempel vara värme från solfångare, spillvärme från en industri eller en process. Berget värms då upp och kan lagras i det omgivande berget för att sedan utnyttjas under vinterhalvåret som en förstärkt värmekälla. På sommaren kan systemet vändas för att använda till nedkylning av samma fastighet, eftersom berget har blivit kallare under vinterperioden. På så sätt kan man återanvända energin på et effektivt sätt.

Geoenergi till idrottsanläggningar passar ofta bra, eftersom det finns både kyl – och värmebehov. Ligger inte anläggningen i direkt anslutning till en producent som har spillenergi, finns ofta möjligheten att inhämta värmeenergi från till exempel asfalterade parkeringsplatser som kan fungera som stora solfångare eller från ventilationsluften på ett badhus.

Hur många gräs- och konstgräsplaner skulle inte kunna bli spelbara året om med hjälp av denna energikälla? Hur mycket pengar skulle inte kunna frigöras i de kommunala driftsbudgetarna om idrottshallar och simhallar värmdes upp med denna förnybara energikälla?

Det finns redan flera bra exempel på att geoenergi i anslutning till idrottsanläggningar fungerar och sparar stora summor i lägre driftskostnader. Låt mig ge tre.

Stadium Arena i Norrköping är en av Nordens modernaste multiarenor med 2 700 sittplatser, friidrottshall, tre basketplaner och totalt en yta på 13 000 kvadratmeter. Kravet för att klassas som en så kallad green building är en maximal användning på 120 kWh per kvadratmeter. Genom att välja geoenergi landade den genomsnittliga energianvändningen i Stadium Arena 2009 på blygsamma 15 kWh per kvadratmeter! Med geoenergi får Stadium Arena också kyla ”på köpet” vilket kommer väl till pass under de varma sommarmånaderna. Stadium Arena har kommit att bli en förebild för andra orter och hittills har ett 50-tal kommuner gjort studiebesök.

I Katrineholms sportcentrum hålls en fotbollsplan med konstgräs mjuk och spelbar året om. Detta är möjligt genom att man med ett borrhålslager, lagrar överskottsvärmen som uppstår när isen läggs på bandyplanen strax intill. Konstgräsplanen invigdes 2008 och har blivit en stor succé. Katrineholms sportcenter består i övrigt av ytterligare fotbollsplaner, en ishall samt den 14 000 kvadratmeter stora idrotts- och simhallen Duveholmshallen. Nästa steg i Katrineholms energiomvandling är att med hjälp av geoenergi försörja både simhallen och övriga byggnader på anläggningen med både varmvatten och värme.

Vattenhuset i Älvsjö består av Ericssons före detta personalbassäng. Den är nu ett nyrenoverat babysim med en konstant vattentemperatur på 34 grader. I hela den väldiga fastigheten på 20 000 kvadratmeter har uppvärmningskostnaderna kapats med 84 procent – tack vare konvertering från direktverkande el till geoenergi. Enbart i januari månad 2010, som då var den kallaste månaden sedan 1987, blev besparingen 220 000 kronor jämfört med direktverkande el.

Det här var tre exempel på hur geoenergi kan minska såväl driftkostnader som koldioxidutsläpp i verksamheter som är väldigt energikrävande. Samtidigt höjs livskvaliteten för många människor, inte minst ungdomar, genom att såväl tillgänglighet som kvalitet inom olika idrotts- och fritidsaktiviteter kan ökas och förbättras.

Det finns bara ett problem: Tystnaden och okunskapen om geoenergi. Energimyndigheten måste få politikernas uppdrag att lyfta fram geoenergi på samma sätt som man i alla sammanhang lyfter fram vindkraft. Utan denna hjälp från den myndighet som ansvarar för att ”bidra till omställningen till ett ekologiskt uthålligt energisystem” kommer idrottsanläggningar runt om i Sverige fortsätta att ha begränsade öppettider. Konstgräsplaner kommer fortsätta stå outnyttjade halva året, tvärtemot vad som var tanken.

Geoenergi producerar fem gånger mer förnybar energi än vindkraft och är Sveriges tredje största förnybara energikälla. Det är dags att såväl energipolitiker som Energimyndigheten vaknar och inser att vi i Sverige sitter på en fantastisk men alldeles för dåligt utnyttjad naturresurs.

Johan Barth
VD Geotec, Svenska Borrentreprenörers Branschorganisation




Geotec är en rikstäckande sammanslutning av fristående, välrenommerade borrningsföretag med lång erfarenhet inom vatten-, energi- och entreprenadborrning (grundläggning, prospektering, miljöborrning mm). Geotec-anslutna företag erbjuder Sveriges enda typgodkända brunnar.


Kontakt


Johan Barth

johan.barth@geotec.se

075 700 88 20

0702 30 71 00